Halmstad slott

Halmstad slott ligger vackert beläget vid Nissan, knappt två kilometer från havet. När slottet byggdes i början av 1600-talet var Halmstad och Halland danskt. Kung Christian IV ansåg sig behöva en större och mäktigare bostad vid sina besök i Halmstad och bygget tog fart.

I dag bor landshövdingenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster i slottet och länsstyrelsen har sina kontorslokaler här. Borggården används ofta sommartid för utomhusteater och musik. Varje jul arrangeras en gammaldags julmarknad. Även matmarknader arrangeras då och då på borggården. Årligen öppnas slottet också upp för populära guidade turer, hör med Halmstad Tourist Center om det finns några planerade guidningar eller titta i evenemangskalendern.

Söder om slottet finns slottsparken och några lämningar av de befästningar som uppfördes i början av 1600-talet. I Slottsdammen finns konstverket 0+0=8länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, eller "Nollan”länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som det kallas i folkmun. Med hjälp av vattenspegeln skapar konstverket en åtta. En evighetssymbol och ett tecken på Halmstads inträde i det åttonde århundrandet som stad.

År 2019 fira Halmstads slott 400 år med en mängd olika festligheter under året. Under evenemanget Art of Livinglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster spelas kungamötet på Halmstad slott upp, en historisk föreställning om kungamötet 1619 mellan Kristian IV och Gustav II Adolf.

Halmstad slott byggs

Innan slottet byggdes bodde kungen i länsman Poul Hvitgelts ämbesbostad vid sina besök. Bostaden låg på samma plats som slottet i dag finns. Byggledare och arkitekt var Hans van Stenwinkel den äldre, men han avled, år 1601, redan i början av bygget. Stenwinkels lärjunge, byggmästaren Willum Cornelissen, fick ta över och färdigställa slottet. Båda var av holländsk börd och ligger begravda i S:t Nikolai kyrkalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. 1609 började gården att byggas om till slott och nio angränsande tomter köptes in.

Slottet, som består av fyra längor kring en borggård, stod färdigt år 1619. Den södra längan byggdes troligen först och här fanns bland annat de kungligas bostad. Halmstad slott byggdes som ett lustslott för nöje och avkoppling, men var även ett ställe för kungen att övernatta vid sina inspektionsresor. Det liknar mer dåtidens danska lantslott än de stora kungliga praktfulla slottsanläggningarna.

Kung Christian IV var en stor byggherre och lät anlägga flera städer, slott och befästningar. Det var han som gav order att bygga Halmstad slott. I dansk arkitekturhistoria har Kung Christian IV gett namn åt en byggnadsstil som kallas Christian IV-renässans och det är i denna byggnadstradition som Halmstads slott hör hemma. På Halmstad slott kan du se den speciella stilen i de smala höga tornet med sin huv.

Kristian IV eller Christian IV kallas han på svenska och på danska Christian 4. Hans monogram, C4, vittnar även om att det var så han själv stavade sitt namn. Så får det bli, Christian IV själv har talat!

Kungamötet

Den 20 januari år 1619 skulle svenskarna göra den sista betalningen av Älvsborgs andra lösenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Överlämnandet ska ha skett på Halmstad slott. En dryg månad senare, 25 februari – 3 mars, möttes den svenska kungen Gustav II Adolf och den danske Christian IV på slottet och diskuterade samarbeta och hade överläggningar. De ska ha roat sig kungligt med stora festligheter och åt, drack och dansade under en veckas tid. På den tiden kunde en kunglig taffel omfatta fyra omgångar med tjugo maträtter i varje omgång, samt 35 skålar som samtidigt skulle tömmas i botten. Det sägs att de båda kungarna tyckte om varandra även om de var fiender gällande territorium. ”Det enda felet med Kristian 4 är att han är min granne”. Det dröjde dock inte länge förrän man krigade igen. Kungamötet finns skildrat i en staty vid Rådhuset på Stora torglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster i Halmstad.

Även andra kungligheter har besökt Halmstad slott. Drottning Kristina övernattade här år 1654 när hon abdikerat från den svenska tronen och var på väg mot Rom. Karl XI höll riksdag 1678. Han bodde här också under en vecka med sin fru Ulrika Eleonora den äldre efter att de gift sig vid Skottorp slottlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster 1680. Även Karl XII, Gustav III och Gustav VI Adolf har besökt slottet. Kung Karl XVI Gustav och Drottning Silvia har besökt slottet flera gånger och övernattat en gång.

Slottet blev svenskt

Kung Christian IV fick inte glädjas åt slottet så länge. I augusti 1645 blev slottet svenskt. Sedan 1945 används slottet som bostad åt landshövdingen och är kungligheters bostad vid besök i Halmstad. Den första svenska landshövdingen som bodde på slottet var Bengt Christoffersson Lilliehöök. Svenskarna byggde vidare på slottet. År 1658 fanns en inre befästning klar för skydd av slottet och fasaden hade fått betydligt mindre fönster.

Restaureringar, väggmålningar och konst

Halmstad slott genomgått flera restaureringar. Under 1700-talet byggdes bostadsdelen om och de södra och norra längorna fick de brutna taket täckt av skiffer som de har i dag. Samtidigt gjordes den fallfärdiga slottskyrkan om till sädesmagasin. I slutet av 1880-talet byggdes en våning till på den östra längan. Man bytte även fönster för att återge slottet sin ursprungliga karaktär. År 1917 satte man in centralvärme.

Slottet har haft flera olika färger. Under 1770-talet målades det om till gult. År 1968 målades slottet om i en laxrosa färg som skulle påminna om den ursprungliga. Vid nästa ommålning i slutet av 90-talet målade man slottet i dagens färg efter att pigment från originalfärgen hittats.

År 2000 beslutade Statens fastighetsverk att restaurera salongen då det visade sig att väggmålningarna fanns kvar under tapeterna som sattes upp på 1960-talet. De starkt oljemålade väggarna höll färgen bra när tapeterna togs bort. Samtidigt som väggarna restaurerades gjordes en renovering och komplettering av den lösa inredningen. Våren 2001 var restaureringen klar.

1920–1935 blev Halmstad slott en del av konsthistorien. Landshövdingen Axel Mörners son Stellan Mörners var medlem i den surrealistiska konstnärsgruppen Halmstadgruppen. Stellan Mörner och Esaias Thorén fick i uppdrag att dekorera den stora salongen med tio 1700-talsinspirerade väggmålningar föreställande gudinnor. Gudinnorna symboliserar dygderna: hoppet, lyckan, troheten, kyskheten, måttligheten, kärleken, rättvisan, styrkan, sanningen och klokheten. Under 1960-talet tapetserades målningarna över, men en del runt en dörr togs fram igen 1975.

Halmstad slott förvaltas i dag av Statens fastighetsverklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och blev byggnadsminnelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster år 1935.

Mer kultur och historia

Guldkorn

Mer av Halmstad