Historiska höjdpunkter i Halmstad

Gör en djupdykning i Halmstads historia och upptäck spännande platser med fängslande historier runt om i hela Halmstad. Passa även på att ta en historisk stadsvandring i centrala Halmstad.

Klicka på ikonen i kartans övre högra hörn för att öppna i Google maps. För att visa och dölja olika lager, samt för att se alla besöksmål klicka på ikonen i kartans övre vänstra hörn.

Platser i naturen och krigsslag

Slaget vid Nissan

På eftermiddagen den 9 augusti år 1062 fick Halmstad uppleva ett av Nordens största vikingatida sjöslag – Slaget vid Nissan. Sägnen säger att krigsskådeplatsen omfattade 300 danska vikingaskepp medan den norska vikingaflottan endast bestod av 150 stycken. Gå en promenad på Prins Bertils stig och stanna till vid Örnäsudden. Vid Örnäsudden kan du läsa mer om vad som hände och föreställa dig det mäktiga vikingaslaget en bit ut i havet. Passa även på att lyssna till vårt ljudklipp om slaget vid Nissan.

Lützowstenen i Halmstad

Lützowstenen

Slaget vid Fyllebro och Lützowstenen

Slaget vid Fyllebro, även känt som slaget vid Halmstad, utspelade sig den 17 augusti 1676 och var ett avgörande slag under det Skånska kriget och kom att bli det sista slaget mellan danskar och svenskar i Halland. I Fyllinge hittar du tre intressanta platser som berättar om det historiska slaget. En fantastisk informationstavla, ett minnesmonument och Lützowstenen som restes till heder för Johan Friedrich Lützow, en tysk överstelöjtnant i dansk tjänst, som ensam ska ha nedgjort 17 svenska soldater innan han själv föll död ner.

Ivars Kulle

Ivars Kulle är en gravhög som är fyra meter hög och ligger på en naturlig höjd, skapad av inlandsisen, vilket gör den till ett ypperligt stopp för en picknic med underbar utsikt över de närliggande fälten. Under en utgrävning 1972 hittade man fem gravar som tros vara ända från den äldre brons- eller järnåldern. Kullens namn kommer ursprungligen från en person vid namn Givar Gunnarsson som ska ha brukat marken åren 1717–1756.

Danska fall ni Halmstad

Danska fall

Danska fall och Järnbruket Jörnasfors

Naturreservatet och vattenfallet Danska fall sägs ha fått sitt namn från en gammal hörsägen efter slaget vid Fyllebro. En del av den danska krigshären ska ha flytt upp längs Fylleån och sökt skydd i skogen vid fallet med svenskarna hack i häl. När de flyende danskarna sprang över en hängbro högg svenskarna av repen så att bron och danskarna föll. Följer du floden nedströms hittar du rester av Jörnasfors, ett av Hallands största järnbruk under 1700-talet.

Gårdshult

Strax söder om Simlångsdalen ligger naturreservatet Gårdshultlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Här hittar du vackra, blomsterrika slåtterängar, naturbetesmarker med stora odlingsrösen och stengärdsgårdar. Utöver det magiska kulturlandskapet kan du se och uppleva hur jorden brukades här ända in på 1950-talet. Museijordbruket, vid byggnaden som kallas Ladan, bedrivs genom att så ut säden för hand och stora delar av ängen slås med lie. Följer du vandringsleden till Björkekulle så har du en fin utsikt ända till Halmstad.

Norre port i Halmstad

Norre port

Byggnader och ruiner

Norre port

Norre port är den enda återstående av Halmstads fyra stadsportar, färdig 1601. Portarna byggdes utifrån fästningsarkitekten Hans van Steenwinckels ritningar på den danske konungen Christian IVs begäran. Syftet var att modernisera gränsfästningarna mot Sverige. Norre port står mot Galgberget som då var en naturlig plats att attackera ifrån. Norre port var en del av Halmstads fästning.

Halmstad slott

Halmstad slott byggdes som lustslott åt danske kung Kristian IV och stod klart år 1619. Det var dock inte länge som danska kronan kunde glädja sig åt lustslottet i Halmstad. Halland blev svenskt 1645 och slottet blev de svenska kungarnas residens vid deras besök i staden.

Halmstad slott

Halmstad slott

Svalilts skvaltkvarn

Följ de blå- och vitmarkerad stigarna i Simlångsdalen eller ta en kort promenad sydöst om Svalilt längs Vekaån. Svalilts skvaltkvarn har inte varit i bruk sedan 1938, men är väl bevarad.

Förr fanns det en skvaltkvarn i varje by som använde vattenkraft för att mala säd mellan horisontella kvarnstenar. Håraltsjön fungerade som vattenmagasin och när den skulle användas släppte man på vattnet så att flera skvaltkvarnar kunde nyttja vattenkraften. Kika gärna in i kvarnen och läs mer om hur den använts.

Hallandsgården och Galgberget

Det natursköna friluftsmuseet Hallandsgården ligger beläget på Galgberget i centrala Halmstad sedan 1925. Här finns äldre byggnader som har samlats in från olika delar i Halland. Galgberget formades så långt tillbaka som under senaste istiden. För ungefär 14 000 år sedan. Istäcket förde med sig stora mängder av sten och grus som avlagrades här när isen började smälta. Namnet Galgberget kommer från den tid då, av allt att döma, berget användes som en avrättningsplats. Mer specifikt kommer det från de galgar som användes vid hängningarna av dödsdömda fångar.

Friluftsmuseet Hallandsgården i Halmstad i höstskrud

Friluftsmuseet Hallandsgården

Virsehatts fornborg

Uppe på Virsehatts 70 meter höga kupol-formade berg har man hittat murrester från en fornborg samt två skålgropar. Läget uppe på berget är perfekt för att skydda sig mot oroligheter, och med tanke på klipporna och stupen lär borgen varit extremt svår att inta. I sägnerna trodde man länge att jättar och troll använde berget som sin boning, och du kan idag gå en digital skattjakt för hela familjen. Det sägs att de under forntiden använde de branta klipporna som ättestupa av åldringar. När de inte längre kunde försörja sig själva eller bidra till arbetet på gården kastade de sig ner mot en säker död. Missa inte heller den vackra ryggåsstugan Virshultsstugan vid bergets fot.

Bröderna Perssons Lanthandelsmuseum

I Simlångsdalen hittar du Bröderna Perssons Lanthandelsmuseum, även kallad Handelsboden Lyckebo. Denna välbevarade lanthandel drevs av bröderna Rudolf och Alvar Persson. Under andra världskriget tyckte att det var för besvärligt att hantera ransoneringskuponger och stängde butiken som sen fick stå orörd ända fram till 1984. Museet drivs av Breareds kulturhistoriska förening och har varierade öppettider. Besök vår sida om museum för mer information och fler spännande museum i Halmstad.

Övraby kyrkoruin

Övraby kyrkoruin

Övraby kyrkoruin

Halmstad har inte alltid funnits där staden ligger idag. Fram till 1300-talet var staden placerad vid området som idag heter Övraby och nu består av Övraby kyrkoruin. Redan på 1000-talet tros det ha byggts en stavkyrka på denna plats som ska ha hetat Maria kyrka. Denna ersattes i sin tur sedan av en stenkyrka på 1100-talet, vars ruiner du ser idag. På 1320-talet började staden flyttas till där Halmstad ligger idag. År 1563 gjorde den svenske kungen Erik XIV ett misslyckat försök att erövra Halmstad, och Övraby föll offer för svenskarna.

Karlstorpsstugan

Denna gamla ryggåsstuga är daterad till 1700-talet och stod tidigare vid Kärleken och hette då Södra Övrabygården. Den var på då den sista gården innan man anlände till Halmstad och många övernattade här, eftersom stadens portar var stängda på natten. Den svenska kungen Karl XII övernattade i stugan en natt strax efter Slaget vid Fyllebro. Stugan flyttades 1783 till den nuvarande platsen och döptes om till Karlstorp.

Tolarps gånggrift

Tollarps gånggrift. Foto: Patrik Leonardsson

Stenar och gravar

Tolarps gånggrift

Gånggriften i Tolarp är runt 5000 år gammal och anses vara en av Sveriges förnämsta exempel på gravar från den yngre stenåldern. Stenåldersmänniskor reste blocken för att ge sina döda släktingar en sista, värdig viloplats. De döda placerades ofta i sittande ställning. När arkeologer undersökte graven 1926 hittade de bärnstenspärlor, en mejsel av flinta och krukskärvor. Gånggriften ligger på södra sidan om Fylleån, strax öster om Årnarps naturreservat.

Stenhuggeriet i Söndrum

Mellan år 1876 och 1965 var ett av Stenbrottet i Söndrum Sveriges största stenbrott. Här arbetade flera hundra man dygnet runt och hamnen var full av båtar som lastades och skeppades till både Europa och Amerika. Den rödflammiga söndrumsstenen hittar du bland annat i presidentmonumentet i Washington, fredspalatset i Haag och Svenska kyrkan i Paris. Idag har naturen tagit tillbaka stora delar av det gamla stenhuggeriet. Förutom resterna av stenhuggningen kan man fortfarande hitta krutkällare där sprängmedel förvarades, ett flertal minnesstenar och milsvid utsikt från spritkullen.

Påarps gravfält i Halmstad

Påarps gravfält. Foto: Patrik Leonardsson

Påarps gravfält

Hallands största gravfält hittar du i lilla Påarp, i södra Halmstad. Området omfattar omkring 200 gravrösen och 50 stensättningar i olika formationer. Det största röset kallas för Sänke hög och är två meter högt och 30 meter i diameter. De fynd som har hittats här har daterats tillbaka till äldre järnåldern. Missa inte heller det 3,5 meter höga flyttblocket Slyngestenen, som ligger strax norr om gravfältet. Enligt sägnen ska den ha kastats dit av en jätte som ville tysta kyrkklockorna i Trönninge, men missade.

Runstenen och kulturarvet i Kvibille

Kvibille har en rik historia som vackert skyltats upp längs en fyra kilometer kulturvandring. Promenaden är fylld med berättelser från bronsåldern fram till 1900-talet. Fynd har till och med visat att platsen troligtvis har varit bebodd sedan stenåldern. Här kan du bland annat se en av Hallands fyra runstenar som är inmurad i Kvibilles Kyrka med texten ”Elfi och Thorgautr, de lade stenen över Thorlaker. Må gud hjälpa hans själ.” Passa på att gå Kvibilles kulturvandring och lär dig mer om Halmstads historia.

Runsten i Kvibille

Runsten i Kvibille

Vapnö runsten

Vapnöstenen hittades inmurad i väggen till ett uthus under 1800-talet och har sedan dess stått placerad vid Vapnö slott. Ingen vet var den stått från början och den räknades länge som ett medeltida verk, men har under senare år omtolkats som ett vikingatida fynd, 900–1000 år efter Kristus. De delar av inskriften som man kan tyda har tolkats till "...reste sten efter... Kristus hjälpe hans själ".

Vårhögen i Steninge

Strax intill Naturreservatet Enetslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster parkering i Steninge hittar du en stig som tar dig upp till en av Hallands mest imponerande gravhögar. Vårhögen i Steninge är belägen högst upp på åsen och måste varit en fantastisk viloplats med tanke på den milsvida utsikten över Kattegatt. Denna typ av rösen var vanliga längs kusten under bronsåldern och indikerade att området var befolkat. På väg upp, nästan dold av enebuskar, kan du hitta en ensam gravsten som är daterad till järnåldern.

Vrenninge gravfält

I östra Oskarström hittar du Vrenninge Gravfält, som härstammar från den romerska järnåldern. Det har använts i högst 400 år och är som ett showroom för den tidens samtliga gravtyper med stensättningar, domarringar, resta stenar, en järnåldersdös och en treudd. Gravfältets storlek tyder på att det är ett gårdsgravfält, där familjen och ättens medlemmar har lagts till ro.

Runstenen i Getinge Kyrka

I Getinge kyrkas vapenhus finns en runsten som hittades inmurad i kyrkans äldsta del och uppfördes senast kring år 1200. Ornamenten som är inristade är väldigt ovanliga medmotiv som liknar en våg, en fågel och en märklig blomma. Textens tolkning lyder "Rand lät resa denna sten ... Einar högg runorna". Forskarna är oense om stenen har varit rest eller använts som ett lock till en kista.

Mer kultur och historia

Guldkorn

Mer av Halmstad