Vår tid är nu – Tanten på taket

Helga Löwander, som spelas av Suzanne Reuter, kallas i TV-serien Vår tid är nu Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för "Tanten på taket". Smeknamnet bygger på en verklig berättelse. I serien bor hon ovanpå Djurgårdskällaren i Stockholm, men egentligen bodde "Tanten på taket" på Hotell Mårtenson Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. i Halmstad. Hennes namn var Greta Gruber, och hon var änka efter mannen som en gång i tiden hade startat Hotell Mårtenson. Han gick bort 1969 och hade skrivit in i sitt testamente att Greta skulle få bo kvar i sin våning högst upp så länge hon levde, med fri tillgång till mat.

Greta Gruber – Tanten på taket

Den femte våningen byggdes på tidigt 1900-tal för att fungera som direktörsbostad. Greta Gruber var den sista som bodde där. Det var först 1996 som våningen byggdes om till hotellrum.

Greta hade ett förflutet som städerska på hotellet, hon fattade tycke för hotelldirektör Gruber. Vilket visade sig vara ömsesidigt. Franz skiljde sig från sin första fru och gifte sig med Greta som då flyttade in direktörsbostaden och blev en "fin dam".

På den tiden fick personalen endast vistas på hotellet under arbetstid, men nu satt den före detta städerskan Greta i matsalen och åt middag med stadens potentater. Detta sågs som en stor skandal och hennes gamla kolleger talade mycket illa om henne. Många andra låter dock berätta vilken underbar liten dam det var, rar och trevlig.

På tisdagarna hade Greta bråttom ner i receptionen för att hämta sitt nummer av Svensk Damtidning, veckans höjdpunkt. Franz Gruber måste ha varit ytterst kompetent på att skriva avtal, för trots många ägarbyten efter hans bortgång fick Greta bo kvar fram till sin död 1996. Till en början ingick även i avtalet att Greta fick mat varje dag. På slutet kom det dock bara att innefatta en back med mineralvatten i veckan. Så småningom upphörde även den leveransen, förmodligen på grund av skattemässiga skäl.

Många är de i tidigare personalstyrkor på Hotell Mårtensson som låtit berätta att det var charmigt på sitt vis att ha Greta boende på hotellet. Dock skapade det en del problem emellanåt. Förr om åren, då hotellet var stängt över julen, ville hon givetvis kunna gå in och ut som vanligt. Men hon var rädd för att gå ensam i hotellets mörka korridorer. Istället för att låta någon i personalen arbeta hela julen löstes det hela med att någon kom och hjälpte henne in och ut när det behövdes. Att hålla öppet enbart för lilla Greta var ju inte ekonomiskt försvarbart.

Då Greta dog kom Nordens Kvalitetsauktioner och hämtade möblerna och våningen byggdes om till sex hotellrum. Det sägs att Greta fortfarande går runt på hotellet och tittar till gästerna, och många i personalen har sett henne...