Att halmstads historia rymmer hårda bataljer är svårt att tro en sommardag när svalorna flyger högt och lugnet känns totalt. Längs kusten har det utspelats vikingaslag mellan två nordiska kungar och på medeltiden var Halmstad västkustens största stad. Stadsprivilegier gavs till staden redan 1307.

Danskanor
Under lång tid var Halmstad danskt. Utanför Rådhuset ser du hur Christian IV och Gustav II Adolf tar varandra i hand efter legendariska festligheter 1619 ("Kungamötet" av Edvin Öhrström). 1645 blev Halmstad svenskt.

Christian IV, kung av Danmark 1588-1648, har satt sin sprägel på Halmstad. Han vistades mycket i det danska Halland och lät bygga Halmstads Slott, ett befästningsverk med Norre Port och lade ut den nuvarande stadsplanen med Stora Torg som centrum. Som ett led i gränsförsvaret mot Sverige förvandlade han Halmstad från en fredlig köpstad till en stark gränsfästning. Arbetet började på 1590-talet under ledning av Hans van Stenwinkel och Willum Cornelissen (båda begravda i St Nikolai kyrka).

I en halvmåne runt staden går en vall av jord och sten med sex regelbundet utskjutande bastioner. Som ett extra försvar mot anfall från Galgberget är två katter eller högverk med plats för långskjutande artilleri. Utanför den 7 m höga och 18 m breda vallen går en vattenfylld vallgrav (Karl XI:s väg). I varje bastion är två murade kanonrum s k kassematter. I Slottsparken finns tydliga rester av vallen och vallgraven. Av de fyra stadsportarna, en i varje väderstreck, är endast Norre Port bevarad.

Halmstad Slott

Slottet byggdes som residens åt länsherren och kungen med sitt hov vid besök i Halmstad. Jämfört med andra slott Christian IV lät bygga är Halmstads Slott en enkel byggnad. Den höga tornspiran vittnar dock om kunglig makt.

Slottet var i det närmaste färdigt 1619 när Christian IV bjöd Gustav II Adolf till Halmstad. På slottet hölls fest i dagarna sju. Till minne av mötet står Kungastenen vid Rådhuset på Stora Torg, en stenrelief av Edvin Öhrström. Samma år ödelägger en brand staden och Christian IV får tillfälle att göra Halmstad till en modern renässansstad med raka gator och regelbundna kvarter. Längs Storgatan mellan slottet och Norre Port ligger ännu förnäma köpmanshus uppförda efter branden.

När Halland blir svenskt 1645 mister Halmstad sin betydelse som gränsfästning och på 1700-talet dras garnisonen in, befästningen rivs och den vattenfyllda vallgraven läggs igen. Halmstads storhetstid är förbi och först på 1900-talet breder bebyggelsen ut sig utanför det gamla befästningsområdet.

Föreningen Gamla Halmstad

Föreningen har gett ut en årsbok varje år sedan 1923 när föreningen bildades. Föreningen arbetar för att bevara, tillgängliggöra och sprida information om staden Halmstads historia.

Föreningen Gamla Halmstads webbplats